Han föddes 1809 i Linköping, fastigheten S:t Kors 4 i hörnet Apotekargatan/Torggatan, son till lanträntmästaren Johan Hagdahl ( 1749-1814) och hans hustru Henriette Christina Wendtland ( 1772-1814). De hade tidigare ägt fastigheten S:t Per 4 ( Platensgatan 2). Då föräldrarna dött togs han omhand av en familj Lodin, där han växte upp. Han blev student i Uppsala 1829, med.kand. 1837 med.lic. 1838 och med. doktor 1841.
Efter ett par korta förordnanden var han fattigläkare 1839-1841 på Ladugårdslandet, 1841 företog han en utrikes resa för att studera fångvården i olika länder. 1847 var han intendent vid Djurgårdsbrunns kuranstalt. Han bedrev läkarpraktik till 1848 då han köpte Tidö gods i Västmanland och övergick till lanthushållarens tillvaro.
Han var ledamot av Lantbruksakademien och gav ut skrifter i lantbruksfrågor. Senare flyttade han tillbaka till Stockholm och bodde i ett hus vid Hötorget. Han var gift med Emilia Fredrika Gylling ( död 1857). Senare hade han med sin hushållerska Jacobina Ödman två döttrar: Amalia ( 1864-1959, gift med Markus Wallenberg d.ä. ) och Johanna ( 1866-1938) , folkskollärarinna, gift Granlund.
Hagdahl var en flitig konstsamlare, genom hans testamente till Linköpings stad av en samling oljemålningar och ett belopp av 20 0000 kronor , inrättades Linköpings stads museum för skön konst, som sedan ägde bestånd till 1983 då det sammanslogs med Östergötlands museum.
Mest känd är emellertid Hagdahl för sin berömda kokbok " Kokkonsten som vetenskap och konst..." utgiven 1879 och 1891. Den är ett uttryck för hans stora intresse för detta ämne och stora beläsenhet och synpunkter , både som gourmet och läkare.
Hagdahl avled i Stockholm 1897.
För vidare uppgifter se Svenska män och kvinnor, del 3, 1946 och Gösta Adelswärd: Charles Emil Hagdahl, 1971.
Vidare släktuppgifter:
Fadern, Johan Hagdahl avled av tärande sjukdom och modern någon månad senare av halssjuka. Fadern, som ursprungligen varit länsbokhållare bodde i Linköping sedan 1770-talet. Han var född i Hageby i Rogslösa 1749, varav namnet är taget. Bodde i Tanneforskvarteret 58 och S:t Kors 4, gift 1794, hon var född i Stockholm. Övriga barn: Johan f 1795, död som student på Myrö i Örebro län 1820.
Henrik f 1797, landskanslist, kamrer, bodde i Linköping på 1820-talet, gift 1832 med Emma Nathalia Suell, f 1808 i Göteborg. De bodde 1833 i Fivelstad och flyttade 1835 därifrån till Arneberga i Örberga. Han logerade där och kalldes kamrer. 1836 flyttade de till Väversunda norrgård i Väversunda som de ägde. Han avled där 1859. De hade barnen: Sven Henrik f 1833, död 1840, Johan Emil, f 1836,kapten, civilingenjör, senare bosatt i Stockholm. ( se Odén: Östgötars minne). Carl Harald f 1838, död 1844, Emma f 1840, Henrika f 1843, Eva f 1847, död 1854 och Henrik f 1854. 1862 flyttade änkan med barnen till Linköping, och bodde där till 1872 då hon och döttrarna och yngste sonen flyttade till Stockholm. Hon avled 1878. Johan Emil var gift med Matilda Margareta Tholander f 1835, död 1914.
Henriks och Charles Emils syster Henriette Amalia f 1799 var gift med bryggaren Johan Albrecht Pripp i Göteborg.De hade två söner och en dotter.
Henrik Hagdahl d.ä. var kamrer i föregångaren till Väg- och vattenbyggnadskåren. Han finns på foto, se detta arkiv. Hna var senare häradsskrivare. Hans maka var dotter till intendenten Suell. Sonen Henrik d.y. var 1898 styrman och befann sig utomlands. Hans båda systrar var då inte i livet, systern Henrika var redaktör för modetidningen Freja och utgav även andra skrifter. Hon skall också ha varit sin farbror Charles Emil behjälplig i skrivarbetet. Hon avled i Stockholm 1894. Systern Emma död tidigare.
(Artikel i Idun 11/1 1895 med hennes porträtt.)
Enligt Kugelberg: Gamla Linköpingsgårdar ska Johan Hagdahl vara född 14/11 1749 i Hageby i Rogslösa. I husförhörslängden Linköping 1770-80-talet kallas han först Jöns Hagdahl. Under vilket namn han även finns i Rogslösas doplängd. Född i Hageby, son till bonden Anders Månsson och hans hustru Sigrid Svensdotter. Att det är fråga om rätt person framgår klart av bouppteckningarna där namnet Jöns finns i nden ena och Johan i den andra, med titlar som stämmer med domkyrkoförsamlingens angivelser.