Anders Petter Jonsson föddes 4/4 1810 i Rödekulla i Sund socken. Han var son till hemmansägaren Jonas Andersson och hans hustru Maja Bengtsdotter. Fadern var född 1757 i Asby och tidigare gift med Maja Jansdotter ( död 1795?), inflyttade till Sund från Asby 1786. Gift andra gången med Maja Bengtsdotter f 1776 i Norra Vi, i första äktenskapet troligen inga barn, i andra minst 6. Maja Bengtsdotter dog i Rödekulla 1839 av bröstsjuka.  Maken bodde sedan kvar på undantag hos en dotter och måg, han dog 1846, 89 år gammal av "maghosta". Gården verkar därefter ha ägts av mågen Johannes Jonsson f 1800 och dottern Maja Stina Jonsdotter f 1799.

Anders Petter Jonsson flyttade 1838 eller 1839 till Norra Vi socken och förblev sedan Norra-Vibo livet ut. Han kom till Njärvefall där fadern ägde en gård på 1/4 mantal. Tidigare hade denna gård ägts av Magnus Persson och hans hustru Cajsa Johansdotter och tidigare av en Olof Eriksson. Men det finns uppgifter att gårdn varit i A P Jonssons släkt även tidigare.

Anders Petter Jonsson gifte sig 1841 med Johanna Maria Magnusdotter från Sånstorp i samma socken. Hon var dotter till Magnus Andersson, f 1786 i Norra Vi, död i Sonstorp 1878, och hans hustru Catharina Andersdotter, f 1791 i Malexander, död 1857 i Sånstorp.De hade ytterligare en dotter, Ingrid Carolina Magnusdotter som senare blev ägare till Sånstorp då hennes far var död. Hennes man som en tid arrenderat gården blev dömd till 9 månaders fängelse för förfalskning.

Anders Petter Jonsson och Johanna Magnusdotter hade 5 barn, se nedan. De bodde först i Njärvefall, han var kronofjärdingsman på 1840-talet.  Sedan verkar de ett par år ha varit arrendatorer på hennes föräldragård till 1852 då de återkom till Njärvefall. Han var senare nämndeman. Han var också verksam som spelman. 1876 flyttar de åter till Sånstorp till 1879 eller 1880, då de slutligen återkom tilll Njärvefall, som Anders Petter själv brukar till sin död eller något tidigare. Han dog 1888, Johanna som var född i Norra Vi 1817 var ännu i livet 1900.

Barnen var: Anders Johan Alfred f 1842, brukare av Njärvefall på 1870-talet, gift  med Inga Carolina Nilsdotter f 1846 i Tidersrum, de flyttade till Kisa 1875. Lovisa Carolina f 1844, gift med Anders Fredrik Svensson, f 1837 i Ulrika, de arrenderade Njärvefall ett par år i slutet av 1870-talet och flyttade också till Kisa, 1880. De ägde där en gård i Örsebo, han dog 1900 och gården ägdes sedan av deras son, Karl Johan Herman Andersson, f 1878. Maria Charlotta f 1847, gift ca 1880 med Claes Magnus Nilsson i Tjustad i Västra Eneby. De ägde Tjustad mellangård, och det är troligen deras dotter Alfrida som senare blir ägare till Njärvefall. Claes Nilsson var född 1833 och levde ännu 1917. Dottern Anna Sofia (Ann-Sofi) f 1852 förblev ogift och bodde kvar på föräldragården. Hon levde ännu 1942, 90 år gammal.

Yngst av barnen, Peter Magnus August Andersson f 18561, förblev kvar på föräldragården. Han var ogift och tog över som arrendator och blev sedan ägare efter att ha löst ut sina syskon. Han var även snickare och sysslade med biskötsel.  Han dog 1952 på ålderdomshemmet i Norra Vi. Gården sålde han till sin systerdotter Alfrida Klaesson.I slutet av 1800-talet arrenderade han också granngården på 1/4 mantal, hela Njärvefall var 1/2 mantal. Denna gård ägdes av ett barnlöst par, där mannen dog 1893 och änkan var i livet 1900.

1951 dokumenterades gården av Nordiska museet. Bilder från gamla byggnader där finns även med i Hultgrens fotosamling. August Andersson skänkte ett antal föremål till Östergötlands museum, han var intresserad av gamla föremål och berättar utförligt om sådana och om sin gård i en tidningsartikel från 1942-07-22 i Östgöta Correspondenten.

1994 fick Östergötlands länsmuseum tillsänt ett manus: " Anders Petter Jonssons Mines- och konstebok" som innehåller en mängd recept och liknande, både av botemedels- och underhållningskaraktär samt praktiska tillverkningssätt av olika ämnen. De kommer från Thomas Hagström, Stockholm, en släkting till Anders Petetr Jonsson. Hans far var troligen dotterson till en syster till ovan nämnda Alfrida Klaesson.

Källa: kyrkböckerna för Sunds och Norra Vi socknar, Sveriges bebyggelse, Svenska gods och gårdar, tidningsartkel ÖC 1942-07-22.