Stångs kvarn, nära nuvarande Kungsgatans östra ände, vid Stångån, ägdes på 1400-talet av borgmästare Lars Nilsson, senare av hans mågar. Indrogs till kronan av Gustaf Vasa.Strax öster om kvarndammen fanns då Lilla Stångebro, öster om Stångån låg även en kvarn som senare försvann. Ny bro byggdes här på 1600-talet.
Stångebro kungsladugård förpantades på 1760-talet till borgerskapet i Linköping, blev sedan utarrenderat på flera intressenter, men återlöstes till kronan 1687. Före 1677 och även 1678 arrenderades kvarnen och kungsladugården av Gudmund Röding, en känd processmakare. Han ombyggde både huset och dammen. Under nästan hela 1700-talet var kvarnen i kronans ägo. Nytt kvarnhus byggdes omkring 1696 och dammen reparerades ca 1700.
Mot slutet av 1700-talet ingick kvarnen i landshövding Strömfelts löneförmåner. Den överlåts med full äganderätt till honom i slutet av 1700-talet och han sålde den sedan 1801 till Johan Hagdahl.Denna köpte även Nykvarn med kvarn, hammare, järnverk, såg m m på ömse sidor om Stångån. Namnet Nykvarn härrör från 1700-talets slut då även en kvarn Pinan flyttades hit från Tannefors. Nykvarn och Stångs kvarn såldes 1802 till bergsmekanicus Olof Åkerren och kvarnen ombyggdes ca 1803. De båda kvarnarna var nu samamnbyggda. Nu uppfördes det kvarnhus som fanns kvar på 1900-talet. Åkerren dog 1812, Stång såldes exekutivt och inropades av ett konsortium, vid ny auktion 1836 inropades den av sekreterare Johan Peter Wiliams. Hans änka Hedvig Helmer sålde den 1841.
1849 inköptes Nykvarn/Stångs kvarn av byggmästare Adolf Sköldberg och inspektor Axel Lundblad som var direktör för Linköpings sparbank. Köpet omfattade då även knipphammare, vattenfall vid Nykvarn och 1/5 av Stångebrolyckan ( där vadmalsstampen legat.)
Egendomarna såldes 1855 till mekanikus Karl Arvedsson. Delar av Stångebrolyckan såldes på annat håll. Arvedsson ska ha byggt eller ombyggt bryggeriet vid Stångebro. 1862 sålde han Stångs kvarn, Nykvarns tegelbruk, utjorden Nykvarn och andel i Stångebrolyckan till skotske konsuln Andrew Malcolm från Norrköping. Denne sålde i sin tur vidare till Linköpings stad 1864, detta p g a Kinda kanals byggnad. Detta ledde till att dammen revs och fallet vid Stångebro sammanslogs med Nykvarn där slussen anlagts.
Hamnen flyttades och som obehövlig avstyckade staden tomterna vid Stångs kvarn, benämnda nr 109-111 i S:t Larskvarteret. På tomt 109 låg bostadshuset i 2 våningar, på 110 f d kvarnhuset och stall och på 111 magasinet. Det inköptes 1867 från staden av handlaren Alexander Mauritz Hydén som först var ägare av alla tomterna. Hydén föddes 1827 och dog 1886. Gift med Hilma Hedvig Teresia Jernstedt ( 1833-1896). Han drev järnhandel på Storgatan 41. Han hade börjat som lärling och övertagit affären 1858 efter att några år ha varit i Amerika och Australien. Han uppförde en villa vid Stångs kvarn. Han hade även ett sommarnöje vid Nykvarn nära åmynningen i Roxen. Arvingarna sålde 1891 tomten 110 till Linköpings stad. Tomnten 109 såldes 1896 efter Hilma Hydéns död till A J Styrenius.
Sedan ägdes tomten 109 av Malte Månsson. På den nybildade tomten 108 som undantagits då Arvedson sålde det övriga uppförde han en villa som sedan ägdes av hans arvingar till 1899.
Hydén som ursprungligen kom från Östra Tollstad var son till Sven Johansson och Anna Olofsdotter. En farbror tog namnet Hydén, var auditör vid Andra livgrenadjärregementet. Han anstäldes 1842 i Schamberts järnhandel. Han var även sågverksägare och hade aktier i Kinda kanal och ångbåtsbolagen Kinda och Trafik. En son Mauritz Hydén, f 1865, död 1948 var också järnhandlare. En son Sven Hydén var byggmästare i Stockholm och disponent för S:t Eriks bryggeri. Sonen Gustaf Hydén, f 1859 var tandläkare i Norrköping.Dottern Anna, gift Rundström med en kompanjon till Hydén d y. Hilma Hydén gift med kronofogde Victor Orre, Alvestad, sonen Sten f 1872 byggmästare i Helsingborg. Sonen Sture f 1875 kontorist i Stockholm. Sonen Per f 1878 och dottern Sofia f 1869.
Hydén d ä ägde även en tomt nr 68 i S:t Larskvarteret och en fastighet Nygård, belägen på det s k Barhällsgärdet. Den i föregående nämnda tomten nr 109 S:t Larskvareret är den som senare blev Kinda kanals lastageplats. Hydén uppförde ett tvåvåningshus vid Läroverksgatan 1865, gården där järnhandeln var belägen såldes 1874 till en Lundborg. Tomten 111 expropierades omkring 1880. Även delar av tomt 110 expropierades före 1896. 1877 brann magasinet. Den s k Nygårds utjord såldes av av Hydéns sterbhus 1887 till lantbrukare Axel Jonsson i Klockrike.
Källa: Kugelberg: Gamla Linköpingsgårdar II: Gerd Nordin: Järnboden vid Stora gatan i Linköping, 1954, samt handlingarna.