Sam(uel) Pettersson föddes den 4 november 1833 i Rappestad nygård i Rappestad, där föräldrarna, Peter Jonsson, f 1796 i Flistad och Stina Samuelsdotter arrenderade en gård. Modern var troligen bonddotter från Slycke övergård i samma socken. De hade kommit 1827 från Viby och var dessförinnan troligen bosatta i Tyttorp i Rappestad.
1835 flyttade de till Västerlösa men återkom till Rappestad nygård 1839 och var arrendatorer där ett år och flyttade sedan till Sundsmåla i Vårdnäs där de var arrendatorer till 1846 då de återkom till Tyttorp i Rappestad. Efter några år som arrendatorer där bodde de kvar på gården någon tid men flyttade 1854 till en backstuga, Brostugan på Slycke övergårds ägor. Gården ägdes troligen av hennes bror, klockaren Ölander. Peter Jonson dog 1868 och Stina Samuelsdotter 1877.
Sonen Samuel flyttade 1853 från klockargården i Rappestad till Linköping och kom i lära hos silversmeden Wållers. Denne avled 1855 men dödsboet drev verkstaden vidare. 1857 flyttade han till obekant ort men kom tillbaka från Stockholm, där han ska ha gått i lära hos en Möllenborg, till Wållers verkstad som han då övertog. Han gifte sig samma år med Helena Christina Carlsson f 1825 i Rystad. Intill 1870, då makan dör var de bosatta i f d Wållers fastighet vid Storgatan 34, den s k Ängquistska gården. Därefter flyttade han till Storgatan 29,vilken fastighet han året innan köpt av en fru Holm. Fastigheten ska vara uppförd 1860. 1872 gifte han om sig med Hilma Karolina Karlsson f 1847 i Ekebyborna, död 1925.
År 1898 övertog sonen Ture rörelsen. Han hade tidigare haft egen affär i Norrköping, var utlärd guldsmed och ciselör och en god tecknare. Dessa två sammanslogs sedan , nu under namnet firma Sam Pettersson. År 1909 eller 1910 inträdde Sams yngste son Alf i ledningen för affären i Linköping, vilken 1916 separerades från den i Norrköping och ombildades till aktiebolag. Firman blev 1916 även kunglig hovjuvelerare.
Sam Pettersson som även var konstsamlare avled 1903.
Gården på Storgatan 29 ägdes sedan till hälften av sonen Alf , till hälften av dottern Alfhild och hennes man landskamreraren i Västerås C F Johansson. 1879 uppfördes de nuvarande byggnaderna mot Klostergatan, Bland annat tillverkade man brudkronor, kyrksilver och juvelarbeten. Firman var internationellt känd och medverkade i Parisutställningen 1878 och Stockholmsutställningen 1897.
Efter Alf G Samsons död 1954 övertog dotterm Majsa Johansson ledningen. Markströms i Uppsala, senare " Guldsmederna Inköp AB" inköpte sedan maskiner, stansar m m från firman S.P. Då medföljde även skisser och teckningar som därifrån överlämnades till ÖLM 1988. På Östergötlands museum finns även en del silverföremål från Sam Petterssons som till största delen skänktes av sterbhuset men även förvärvats från andra personer. Där finns även en tavla målad av Johan Krouthén som föreställer Sam Pettersson och hans hustru i deras hem.
Barn:
1. Axel Samuel Leopold Pettersson f 1859. Tandläkare, flyttade 1883 till Uppsala, ska 1903 ha bott i Stockholm, var troligen i livet 1925. Gift med Hedda Gustava Maria von Bahr ( 1869-1907).
2. Thure Henrik Hjalmar Pettersson.(1860-1935). Guldsmed. Se ovan. Död i Stockholm, gift med Anna F Johansson. Thure vistades åren 1880-1884 i Amerika. Flyttade till Norrköping 1889.
3. Ernst Wilhelm Esbjörn Pettersson 1861-1945, lektor i Ultuna. Se artikel i Svenska män och kvinnor. Gift med Jenny Ottilia f Johansson f 1861 i Linköping. Hade barnen Greta Hilma Maria f 1892 och Kurt Sam f 1893.
4. Agnes Maria Christina f 1865. Ogift, bodde 1903 i Linköping.
5. Gerda Maria Carolina f 1873, död 1874.
6. Alf Gustaf f 1879, död 1954. Se ovan. Hade en dotter Majsa ( 1908-1998), gift med tandläkare Ebbe Johansson.
7. Alfhild Elisabeth f1880. Gift med landskamrerare C F Johansson.
Källa: Husförhörs- och ministeriallängder för Linköping, Rappestad mfl. Kugelberg: Gamla Linköpinggårdar.
Se även här bilagda uppgifter om Sam Petterssons släkt.