Gustaf Leonard Lundqvist föddes den 26 maj 1827 i Västerås. Född utom äktenskapet,hans mor var pigan Maria Pettersson, men Svenskt konstnärslexikon uppger hans föräldrar som betjänten Anders Gustaf Lundqvist och Marta Maria Pettersson.Inom släkten finns dock antaganden eller traditioner att landshövdingen i Västerås, Fredrik Ludvig Ridderstolpe skulle varit hans far. Se uppgifter från Hans Peter Hedlund.
Modern verkar haft en dotter tidigare, Matilda f 1824. Hon var född 1792 19/9 i Bäckaskog i Urshult och dog 1879 14/2 i Västerås. Hon var dotter till Peter Persson, f 1774 i Urshult och hans hustru Christina Clemetsdotter, f 1769 i Almundsryd. Fadern dog 1798, och modern gifte om sig med Peter Nilsson f 1778. De bodde vid hans död 1823 i Dunshult i Urshult. Senare var hon bosatt i en backstuga på Dunhults lillgårds ägor, död troligen 1839. Marta Maria hade två helbröder och fem halvsystrar.Familjen bodde i Buskhults rolfsgård i Urshult ca 1800-ca 1810 , sedan i Trehörna i samma socken och 1818-1819 i Tingsås. Modern var dotter till den kände bonadsmålaren Clemet Håkansson( 1729-1795), och hans hustru Ingrid Eskilsdotter( 1740-1831) som var bosatta i Ekeberg i Urshult.
Det finns en mycket kortfattad bouppteckning efter " jungfru Märta Maria Pettersson" där det framgår att hon är ogift och endast efterlämnar sonen G.L. Lundqvist. Det ska också inom släkten finnas ett foto på henne (finns hos någon släkting, troligen barnbarn till Gösta Lundqvist, hittat i ett Geni släktträd). Hon flyttade från hemsocknen till Karlshamn 1816, kom 1823 från Stockholm till Västerås och verkar ha varit i tjänst vid slottet hos Ridderstolpe. 1849 flyttade hon med Ridderstolpes till Fiholm i Rytterne socken.1851 återvände hon till Västerås.
Lundqvist tog studenten i Uppsala 1847, blev under studietiden bekant med Edvard Berg som sedan hade en ritskola. Började måla redan som student och anlitades vid renoveringar av porträtt. Gjorde även en vinjett till Mälarbankens sedlar.
Prästvigdes 1850 i Västerås, blev vice pastor i Kolbäck?, Tortuna och Badelunda och tjänstgjorde under denna tid även som lärare vid läroverket och vid en flickpension i Västerås.
Under åren framöver fortsatte han sides om sin prästtjänst att måla tavlor som landskap och porträtt, många av tavlorna förvarades i prästgården där knappt någon fläck inte hade något verk på plats.Många verk gav han också bort,han målade även ett flertal altartavlor, bl a till Gusum, men även utom länet bl a på Öland.Han var bekant med och umgick med flera av den tidens konstnärer, bl a Krouthén. Han deltog i Östergötlands konstförenings utställning i Norrköping 1862 och finns representerad på museer i Norrköping, Linköping och Karlstad.
Lundqvist blev 1860 vice pastor i Ringarum och brukspredikant vid Gusum. samma år hade han gift sig med Jacobina Amalia( Jaquette) Ljunglöf, f 1833 22/4 i på gården Gällöfsta i Västra Ryd i Uppland. Hon var dotter till lantmätaren Olof Ulric Ljunglöf , f 1798 28/8 i Sundby och hans hustru Maria Lovisa Staaf f 1809 31/3 i Örebro. De kom dit 1833 från Vintrosa i Närke. Modern dog 5/6 1842 av lungsot. Fadern flyttade 1843 till Örebro( eller Stockholm) där han avled 1852. Hon hade flera systrar: Ida Maria Carolina f 1828 25/8 i Vintrosa, Emilie Charlotta f 1830 12/5 i Vintrosa och Henrika Lovisa(Louise) f 1838 7/6, död 1914. Enligt uppgift i Meurlings bok skulle fru Lundqvist ha vuxit upp hos sin faster , prostinnan Häggbom i Kolbäck,( Carolina Appollonia Ljunglöf, f 1801 i Sundby, död 1879) efter att föräldrarna(modern) dött. Enligt notis i husförhörslängden i Kolbäck vistades alla systrarna där hos sin faster efter överenskommelse. Äldsta systern var sedan gift med lektorn och arkitekten Adolf Kjellström i Örebro, död 1914. Emilie Charlotta bodde i Stockholm då hon dog ogift 1868. Louise var senare bosatt i Örebro, sägs också ha varit husföreståndarinna hos sin kusin, den kände snusfabrikanten Knut Ljunglöf.
Maria Lovisa Staaf var dotter till bokhållaren Olof Staaf ( 1784-1842) och hans hustru Brita Maria Fahlberg ( 1775-1842). Hade en syster Fredrika, gift Envall.
1869 blev Lundqvist utsedd till kyrkoherde i Skällvik och Sankt Anna och blev året därpå bosatt i prästgården Korsnäs i Skällvik. Här förblev han livet ut. Paret hade tre barn, alla födda i Ringarum:
Carl Gustaf f 1861 25/8. Flyttade till Norrköping 1894. Lektor, läroverkslärare, gift med Anna Evelina Forsberg f 1864 i Ringarum. Hade två barn, Birgit Anna Amalia( 1898-1993), gift Mattsson, Bromma. Per Gustaf Håkan f 1901, död 1914 17/8. Barnen står som födda i Gryt. Från 1926 var makarna bosatt i Berghem, tillhörigt Fifalla västergård i Ringarum( inom Valdemarsvik). Hon dog 1933 4/11 och han 1942 31/3.
Ammiel f 1863 7/1, det finns lite olika stavningar av det ovanliga namnet, flyttade till Hedvig Eleonora församling i Stockholm 1891. e.o. hovrättsnotare, byrådirektör.Gift med Gertrud Emilia Maria Kjellström(troligen hans kusin)f 1869 i Örebro. Bosatta i Stockholm, sist på Brahegatan i Engelbrekts församling.Hade barnen: Adolf Gösta ( 1894-1967, geolog,Danderyd), Anna Maria (Maja)( f 1896, eventuellt död ogift i Stockholm 1976), Gertrud Margareta(Greta) f 1899 och Ingrid f 1902. Ammiel Lundqvist dog 1932 31/12 och hans änka Gertrud 1947 18/8.
Carolina Maria Amalia f 1865 19/2. Gift 1899 med i Per Johan Hedlund f 1866 i Gävle. Han var överingenjör vid Lavals ångturbin i Stockholm. Bodde i Saltsjöbaden. Maken dog 1959 och hon 1960 21/9. Hade barnen Hans Gustaf ( 1900-1995, Saltsjöbaden), Seth Erik ( 1903-1992), Saltsjöbaden och Karin Maria ( f 1904, eventuellt gift Wickbom, troligen död 2001 i Nacka.)
Hans Gustaf Hedlund var gift med Johanna Elisabeth f 1915. De hade sonen Hans Peter f 1949. Denne har skänkt handlingarna, 2015. Den Anna Haak som nämns på ett ställe bland uppgifterna är troligen en släkting via släkten Kjellström.
Lundqvist spelade flera instrument, bl a orgel, piano, violoncell och gitarr. Han hade också en vacker tenorröst. Han var även intresserad av insektsforskning och hade ganska stora samlingar av sådana.Han var en van seglare och reste mycket i skärgården där många av hans församlingsbor bodde. Överhuvud taget verkar han ha varit en uppskattad person både som förkunnare och i sällskapslivet. Som en viss kontrast till Lundqvists konstnärliga läggning beskrivs hans hustru som en praktiskt duglig och effektiv person som kunde leda och fördela de många sysslor som fanns på en prästgård.
Han utgav från trycket en del bibliska betraktelser och några strödda predikningar.
Lundqvist dog den 11/5 1905, Makan flyttade 1907 till Norrköping där hon avled 5/9 samma år.
Källa: Erik Meurling: Från gamla prästhem i Linköpings stift. Lund, 1926.
Svenskt konstnärslexikon. Allhems förlag. Malmö, 1951.
Jennes, Baltzar: Bondebygd och bruksbygd: Ringarums socken genom tiderna. Norrköping, 1970.
Sune Jönsson: Clemet Håkansson ( 1729-1795): en förgrundsgestalt inom det sydsvenska bonadsmåleriet. Lund, 1974.
Henning Tarstad: Bonadsmålaren Clemet Håkansson och hans efterkommande. En släktsrtudie från Urshult. Tingsryd?, 1959.
Kyrkböcker för Skällvik, Ringarum, Västerås, Västra Ryd, Urshult mfl församlingar.